davlid -

Två uppsättningar dricksglas, lika många uppsättningar muggar. Glasprylar och köksgrejer jag glömt att jag ägt, som jag fortfarande inte vet vad de ska vara till. Ljusstakar som stått oanvänd. En vas som inte ens är upptagen ur kartongen. Otaliga sorters burkar och kärl i mässing, plåt och keramik, alltjämt tomma. Allt är nu omsorgsfullt invirat i gamla kalmarpostenblad och ska nu transporteras någon annanstans, för att stå oanvända till nästa flytt.

Jag vet inte varför jag inte slänger dom. För att de är fungerande kanske. Det är presenter som jag av någon outgrundlig anledning fått, som jag av någon outgrundlig anledning ansetts ha behov eller glädje av. Vissa säkert påkostade. Men slänger inte sånt. Eller? Det ända de har gett mig är ju överfulla skåp, fler flyttkartonger och mer jobb. Borde inte syftet ha varit att underlätta mitt liv?

En dag kanske kanske kommer jag att få nytta av dem. Förträffligheten med de här sakerna kommer plötsligt uppenbarar sig, och fylls med mening, i takt med att jag hittar saker att stoppa i burkarna, eller hitta ett bra äpple att klyva med äppelklyvargrejen eller ha tillräckligt med värmeljus för att stoppa i alla värmeljusstakar.

Yeah right.