Reaktioner på "Spelet om 3G"
Reaktioner på ”Spelet om 3G”
Reaktioner har kommit på boken "Spelet om 3G" (se även mitt tidigare inlägg). Mitt intryck efter att ha googlat bokens titel är att folk känner bestörtning över bristen på kunskap om hälsoeffekter, myndighetens försäkrande om strålningens ofarlighet, en medveten mörkning av påvisade hälsoeffekter och åsidosättande av miljöbalkens försiktighetsprincip.
Denna reaktion förutsätter att bilden som ges är korrekt. Det skulle vara mycket intressant att se en kritisk granskning av påståenden i boken.
I nr 3/2005 av Folkvett (http://www.physto.se/~vetfolk/Folkvett/), en tidning driven av föreningen Vetenskap och Folkbildning, publicerades en kritisk artikel. Författaren Björn Cedervall är docent i medicinsk strålningsbiologi vid Karolinska institutet och radiologspecialist vid Swedpower AB (konsultbolag inom energisektorn).
Cedervall vänder sig mot några enskilda punkter som tas upp i ”spelet om 3G”. Han menar på att professorerna Franz Adlkofer och Henri Lai som påtalat att mobiltelefonistrålning kan genotoxiska effekter (dvs. skada DNA) har fel bakgrund för att komma med dessa påståenden. Deras resultat har inte kunnat upprepas, snarare finns det studier som visar på motsatsen.
Neil Cherry:s (astrofysiker och docent i miljömedicin) påstående om att en viss nivå av strålning kan ge hälsoeffekter kommenteras. Den termiska effekten av ljuset från en fullmåne är ca 5 miljoner gånger högre, påpekar Cedervall. Andra synpunkter är att ”Lundagruppens” resultat om effekter av mobilstrålning på råtthjärnor har inte kunnat reproduceras, och att Uppdrag granskning mörkade förklaringar om att resultat som visade på risker var laboratorieartefakter.
Cedervall menar vidare att boken borde fokuserat på granskning av forskningskvaliteten i de mest inflytelserika studierna och den är fokuserad på personer snarare än vetenskap.
Cedervall kommenterar försiktighetsprincipen som något som kan innebära direkt bordkastade resurser utan också kan öka andra risker, och att principen använder utan förklaring av ved begreppet står för. Vad han tycker att det står för låter han dock stå osagt.
Cedervall kommenterar dock inte den studien som tas upp som den ända studien av 3G-strålning utförd på människor (den sk. TNO-rapporten). Studien visar upplevda hälsoeffekter redan vid kortvarig exponering.
Ny dom
Miljööverdomstolen kom nyligen med en intressant dom där det fastslogs att 3G-sändarna får klassas som miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Man hänvisade till att de påvisade effekternas orsak i sig inte spelade någon roll, utan att folks oro och psykiska välbefinnande är tillräcklig för att vara än hälsoeffekt. I praktiken innebär detta att kommunerna får bedriva tillsyn över 3G-sändarna och begära in uppgifter om alla antenners placering.
Reaktioner har kommit på boken "Spelet om 3G" (se även mitt tidigare inlägg). Mitt intryck efter att ha googlat bokens titel är att folk känner bestörtning över bristen på kunskap om hälsoeffekter, myndighetens försäkrande om strålningens ofarlighet, en medveten mörkning av påvisade hälsoeffekter och åsidosättande av miljöbalkens försiktighetsprincip.
Denna reaktion förutsätter att bilden som ges är korrekt. Det skulle vara mycket intressant att se en kritisk granskning av påståenden i boken.
I nr 3/2005 av Folkvett (http://www.physto.se/~vetfolk/Folkvett/), en tidning driven av föreningen Vetenskap och Folkbildning, publicerades en kritisk artikel. Författaren Björn Cedervall är docent i medicinsk strålningsbiologi vid Karolinska institutet och radiologspecialist vid Swedpower AB (konsultbolag inom energisektorn).
Cedervall vänder sig mot några enskilda punkter som tas upp i ”spelet om 3G”. Han menar på att professorerna Franz Adlkofer och Henri Lai som påtalat att mobiltelefonistrålning kan genotoxiska effekter (dvs. skada DNA) har fel bakgrund för att komma med dessa påståenden. Deras resultat har inte kunnat upprepas, snarare finns det studier som visar på motsatsen.
Neil Cherry:s (astrofysiker och docent i miljömedicin) påstående om att en viss nivå av strålning kan ge hälsoeffekter kommenteras. Den termiska effekten av ljuset från en fullmåne är ca 5 miljoner gånger högre, påpekar Cedervall. Andra synpunkter är att ”Lundagruppens” resultat om effekter av mobilstrålning på råtthjärnor har inte kunnat reproduceras, och att Uppdrag granskning mörkade förklaringar om att resultat som visade på risker var laboratorieartefakter.
Cedervall menar vidare att boken borde fokuserat på granskning av forskningskvaliteten i de mest inflytelserika studierna och den är fokuserad på personer snarare än vetenskap.
Cedervall kommenterar försiktighetsprincipen som något som kan innebära direkt bordkastade resurser utan också kan öka andra risker, och att principen använder utan förklaring av ved begreppet står för. Vad han tycker att det står för låter han dock stå osagt.
Cedervall kommenterar dock inte den studien som tas upp som den ända studien av 3G-strålning utförd på människor (den sk. TNO-rapporten). Studien visar upplevda hälsoeffekter redan vid kortvarig exponering.
Ny dom
Miljööverdomstolen kom nyligen med en intressant dom där det fastslogs att 3G-sändarna får klassas som miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Man hänvisade till att de påvisade effekternas orsak i sig inte spelade någon roll, utan att folks oro och psykiska välbefinnande är tillräcklig för att vara än hälsoeffekt. I praktiken innebär detta att kommunerna får bedriva tillsyn över 3G-sändarna och begära in uppgifter om alla antenners placering.
Kommentarer:
Trackback