Tomas Tranströmer "Östersjöar"

Lyssnar på Tomas Tranströmers inläsning av sin egen ”Östersjöar - en dikt i sex avsnitt. Tomas uppläsande de skrivna orden jag ser framför mig. Jag är där – Runmarö i Stockholms skärgård. På klipporna på vilken tallar kaster skuggor som timvisare, inne i tallskogen där man samtidigt är på havet, blickandes ned i tångskogen på läsidan, lyssnandes till vinden och hur den format människornas öden, hur den både blåst eld i liv och släckt liv. Jag är med när han som femåringen blir varse sin mormors död och när Maria frysandes ror och måste knapra på gäddskinn. Jag ser in i tjockan när lotsen navigerar i labyrinten av öar och kobbar. Jag känner natten av afasi och stora portar som öppnas och kan stängas, till exempel när man ligger för dropp i en sjuksäng.

Och för varje gång jag följer med honom genom Östersjöar är allt ännu närmre och verkligare, och säger ännu mer. Som att han sammanfattar det som inte kan sammanfattas, inte så jag förstår men så jag känner.

Läs också gärna Magnus Ringgrens guide till dikten ”Det är inte som det var att gå längs stranden”. Då kommer denna komplexa men ändå lättillgängliga dikt att prata ett ännu klarare språk.

3G-nätet en konspiration?

3G-nätet har forcerats fram med politiskt muskelkraft och marknadens vilja att skapa en ny marknad. Man kan tycka mycket om detta. Man kan tycka om det, för att det ger många, även människor på glesbygden, möjligheter till mobiltelefoni. Man kan surfa, sms:a, fota, filma och skicka allt fram och tillbaks och det skapar arbetstillfällen och tillväxt och säkert en massa mer.

Man kan tycka illa om det för att de tusentals nya masterna förfular landskapet. Exempelvis planeras master på sydöstra Öland, ett hittills mycket oexploaterat öppet landskap. Och man kan vara orolig för strålningen som 3G-sändarna skickar ut.

Men hur farliga är de egentligen?

Frilandsjournalisterna Mona Nilsson och Marica Lundblad har skrivet om ”Spelet om 3G” (Medikament Faktapocket). Det är en serie artiklar, varav de flesta är publicerade i tidningen Miljömagasinet. De påstår i grova drag följande:

*Att forskning visar att strålningen från masterna kan vara farlig. De redogör för flera undersökningar, bland annat för en undersökning som påstås visa att strålningen från 3G master ger hälsoeffekter redan vid kort tids exponering.

*Att myndigheterna medvetet ignorerat och mörkat att det finns negativa effekter. Bland annat SSI (Statens strålskyddsinstitut) och dess vetenskapliga råd, socialstyrelsen och PTS (Post- och telestyrelsen).

*Att 3G-utbyggnaden är en påtvingad marknad, att folket är påtvingad denna utan att det finns någon efterfrågan och detta med folkhälsan som insats.

Boken är mycket konspiratorisk, vilket gör att man läser den mycket kritiskt. Man känner hur huden blir röd och pirrande av strålning bara genom att läsa beskrivningarna av hälsoeffekterna.

Men om det faktiskt stämmer som de säger, att det finns övertygande bevis på att 3G kan ha kraftiga hälsoeffekter redan vid kort tids exponering, att myndigheterna vetat om detta och ignorerat och mörkat detta, är det mycket mycket anmärkningsvärt.

Min konspiratoriska undring blir då om det faktiskt är så att man medvetet kalkylerat med att offra vissa människors hälsa till förmån för det stora politiska och ekonomiska intresset att vara ledande på 3G-marknaden?

Någon som har något svar?

hits