t-shirt 1000 spänn
Det är inte lätt när man står där i affären och man skulle behöva en ny t-shirt för de man hör börjar bli lite trista, vilka konsekvenser handlingarna får.
För hur sjutton gör man en t-shirt?
En sak är säker i alla fall. Om t-shirten kostar 49 kronor, då kan man vara alldeles säker på att framtagningen av tröjan - från att bomullsfälten ska vattnas, gödas och besprutas, bomullen plockas och transporteras, bli tyg och tröjan ska stickas och färjas och transporteras - har inneburit att det är miljön och arbetarna som betalat det högsta priset för att du ska få den för nästan inget.
Bara ett kilo bomull odlad med konstbevattning krävs 10 000 - 17 000 liter. Som jämförelsen använder vi i Sverige mellan 50 och 150 liter per person och dygn. Det krävs mängder med energi och dessutom en hel radda kemikalier. Färgningen ska vi inte snacka om.
Det mesta går orenat ut i ekosystemen.
Hade produktionen skett i Sverige, med våra krav på hur mycket man kan kräva att arbetare jobbar och till vilka löner, och krav på miljöpåverkan hade tröjan kostat en tusenlapp.
Det snackas en hel del märkning och vissa klädföretag ställer krav på sina fabriker. En framgång är att barnarbet i klädfabriker nu är ovanligt. Men arbetsförhållandena är ofta katastrofala och mycket mycket mer behövs göras. Konsumenterna är den kanske viktigaste påtryckningsmedlet vi har.
Hörrni, så här kan vi ju faktiskt inte ha det.
Vår fåfänga är inte värd mängden kläder vi köper, och den påverkan det har på människor och på miljön. Köp inte de där tre tröjorna för 150 spänn. Köp en enda kvalitetströja som håller och som ni kan använda mycket. Köp second hand. Kolla och fråga efter märkningar. På Camino finns tips på ekologiska kläder på nätet.
Det kan det faktiskt vara värt.
För hur sjutton gör man en t-shirt?
En sak är säker i alla fall. Om t-shirten kostar 49 kronor, då kan man vara alldeles säker på att framtagningen av tröjan - från att bomullsfälten ska vattnas, gödas och besprutas, bomullen plockas och transporteras, bli tyg och tröjan ska stickas och färjas och transporteras - har inneburit att det är miljön och arbetarna som betalat det högsta priset för att du ska få den för nästan inget.
Bara ett kilo bomull odlad med konstbevattning krävs 10 000 - 17 000 liter. Som jämförelsen använder vi i Sverige mellan 50 och 150 liter per person och dygn. Det krävs mängder med energi och dessutom en hel radda kemikalier. Färgningen ska vi inte snacka om.
Det mesta går orenat ut i ekosystemen.
Hade produktionen skett i Sverige, med våra krav på hur mycket man kan kräva att arbetare jobbar och till vilka löner, och krav på miljöpåverkan hade tröjan kostat en tusenlapp.
Det snackas en hel del märkning och vissa klädföretag ställer krav på sina fabriker. En framgång är att barnarbet i klädfabriker nu är ovanligt. Men arbetsförhållandena är ofta katastrofala och mycket mycket mer behövs göras. Konsumenterna är den kanske viktigaste påtryckningsmedlet vi har.
Hörrni, så här kan vi ju faktiskt inte ha det.
Vår fåfänga är inte värd mängden kläder vi köper, och den påverkan det har på människor och på miljön. Köp inte de där tre tröjorna för 150 spänn. Köp en enda kvalitetströja som håller och som ni kan använda mycket. Köp second hand. Kolla och fråga efter märkningar. På Camino finns tips på ekologiska kläder på nätet.
Det kan det faktiskt vara värt.
Märkning av kläder.
Det står om märkning av kläder i senaste Camino.
För att du ska kunna se på ett klädesplagget du ska köpa, att det är tillverkat av arbetare som får skäligt betalt behöver du en märkning.
Är inte det märkligt?
Att vi ens diskuterar denna märkning?
Att det inte är en självklarhet.
Den är stark, kraften som får oss vilja konsumera mer och billigare. Så stark att det är långt ifrån självklart att de som gör kläderna ska få skäligt betalt för jobbet. Så stark att det inte är en regel, utan ett undantag, att vi betalar så pass för ett klädesplagg att pengarna räcker till en "skälig lön" för arbetaren som tillverkat plagget. Ett undantag som ska ha en märkning. (Jag antar att hade det varit en regel att de får bra betalt, hade man inte behövt fundera på märkning..)
Då ska det väl inte vara svårare än att ställa lagkrav på hur kläderna som konsumeras i Sverige ska vara producerade, så man kommer upp över någon slags miniminivå. Istället för en märkning.
Det var varmt och skönt under den nya dyra och jävligt snygga höstjackan på Fredriksskans. Efter nästan tre timmar på en hård stol, såg jag Wernblom slå in den avgörande och femte straffen för Änglarna. 120 timmar fotboll och inga spelmål. Det kändes som vafasen, och här har man lagt en halv söndageftermiddag. Det kändes trist att de förlorade.
Men vara det inte också lite "äsch, det var ju bara cupen"?
För att du ska kunna se på ett klädesplagget du ska köpa, att det är tillverkat av arbetare som får skäligt betalt behöver du en märkning.
Är inte det märkligt?
Att vi ens diskuterar denna märkning?
Att det inte är en självklarhet.
Den är stark, kraften som får oss vilja konsumera mer och billigare. Så stark att det är långt ifrån självklart att de som gör kläderna ska få skäligt betalt för jobbet. Så stark att det inte är en regel, utan ett undantag, att vi betalar så pass för ett klädesplagg att pengarna räcker till en "skälig lön" för arbetaren som tillverkat plagget. Ett undantag som ska ha en märkning. (Jag antar att hade det varit en regel att de får bra betalt, hade man inte behövt fundera på märkning..)
Då ska det väl inte vara svårare än att ställa lagkrav på hur kläderna som konsumeras i Sverige ska vara producerade, så man kommer upp över någon slags miniminivå. Istället för en märkning.
Det var varmt och skönt under den nya dyra och jävligt snygga höstjackan på Fredriksskans. Efter nästan tre timmar på en hård stol, såg jag Wernblom slå in den avgörande och femte straffen för Änglarna. 120 timmar fotboll och inga spelmål. Det kändes som vafasen, och här har man lagt en halv söndageftermiddag. Det kändes trist att de förlorade.
Men vara det inte också lite "äsch, det var ju bara cupen"?
Igelkott och fotbollskorp
Vi spelade match i fotbollskorpen ikväll. Det är lätt att gissa före detta igelkottsplågare.
Kan det här vara en tanke?:
Vi har medfödda impulser att vilja skada. Impulserna får vi när vi blir arga. En massa grejer, genetiska och sociala, avgör hur vi hanterar impulserna. Vi får dem vare sig det är i kamp om liver eller död eller i kamp på en 7-mannaplan Vare sig det är vuxna män eller pojkar.
Det där med fotboll handlar ju rätt mycket om att lära sig hantera ilska och impuls att vilja skada. Inom fasta ramar. Regler. Men varför spelar vi fotboll? Är det lite som djurarterna som fixar rangen genom en massa andra saker en själva striden på liv och död. Ett sätta att kora en vinnare utan att behöva döda sin motståndare?
Igelkottsplågarna är alltså arga. Men knappast på igelkottarna.
Vi vann med 3-2.
Kan det här vara en tanke?:
Vi har medfödda impulser att vilja skada. Impulserna får vi när vi blir arga. En massa grejer, genetiska och sociala, avgör hur vi hanterar impulserna. Vi får dem vare sig det är i kamp om liver eller död eller i kamp på en 7-mannaplan Vare sig det är vuxna män eller pojkar.
Det där med fotboll handlar ju rätt mycket om att lära sig hantera ilska och impuls att vilja skada. Inom fasta ramar. Regler. Men varför spelar vi fotboll? Är det lite som djurarterna som fixar rangen genom en massa andra saker en själva striden på liv och död. Ett sätta att kora en vinnare utan att behöva döda sin motståndare?
Igelkottsplågarna är alltså arga. Men knappast på igelkottarna.
Vi vann med 3-2.
Igelkottplågarna
Djurplågare som ung, kriminell som vuxen. Det är tydligen ett mönster. Barometern tog åter upp historien med igelkottplågarna.
Minns inte att jag gillade att plåga djur när jag var ung. Men så är jag inte direkt kriminell. Däremot brukade mamma benämna mina yviga rörelsemönster som att jag hade väderkvarnsarmar. De har orsakat mycket skäll, oavsiktligheten till trots.
På Ottenby fågelstation hade personalen tagit hand om två koltrastungar. Kanske var det 1992. De hoppade omkring på golvet. Kanske var det samma syndrom, väderkvarnssyndromet, som orsakade att en av ungarna hamnade under min stövel. Hur som helst blev det skäll. Och hur som helst var det oavsiktligt.
Blir jag kriminell, mamma, lovar jag att det inte är med flit.
Minns inte att jag gillade att plåga djur när jag var ung. Men så är jag inte direkt kriminell. Däremot brukade mamma benämna mina yviga rörelsemönster som att jag hade väderkvarnsarmar. De har orsakat mycket skäll, oavsiktligheten till trots.
På Ottenby fågelstation hade personalen tagit hand om två koltrastungar. Kanske var det 1992. De hoppade omkring på golvet. Kanske var det samma syndrom, väderkvarnssyndromet, som orsakade att en av ungarna hamnade under min stövel. Hur som helst blev det skäll. Och hur som helst var det oavsiktligt.
Blir jag kriminell, mamma, lovar jag att det inte är med flit.
Igelkottar
Barometern rapporterade för någon vecka sedan om en man som observerat några ynglingar. Det handlade om igelkottplågeri. Djuren hade lagts i plastpåsar. Och sedan plågats ihjäl.
Det verkar vara något med Igelkottar och pojkar.