Och solen har sin gång
Inga vettigt nu, bara personligt dravel.
Som sagt något ska man skriva:
Knollbark i skrevträdet. Himmelsmoln mellan krondaggen hitom sjön. Trollpackan kliar sig mellan tårna och luktar på fingret som en sexdebutant. En annan tant går med handväskan dinglande. Hon går inte, hon mer förs framåt, som en papptant i en klippfilm. Snubblar och välter stelt framåt. Symboliskt. Det är långt ner. Hunger frågetecken. Eller något annat.
Ett knä..
**
Okej, en reflektion då:
Hur kommer det sig att
lite sorg gör en
så utmattad?
**
Semestern firar halvlek.
Som sagt något ska man skriva:
Knollbark i skrevträdet. Himmelsmoln mellan krondaggen hitom sjön. Trollpackan kliar sig mellan tårna och luktar på fingret som en sexdebutant. En annan tant går med handväskan dinglande. Hon går inte, hon mer förs framåt, som en papptant i en klippfilm. Snubblar och välter stelt framåt. Symboliskt. Det är långt ner. Hunger frågetecken. Eller något annat.
Ett knä..
**
Okej, en reflektion då:
Hur kommer det sig att
lite sorg gör en
så utmattad?
**
Semestern firar halvlek.
I blom utslående rosor.
I morgon bär det av. Till Pama Records i Kristianopel! JJJIIIHHAAAAA.
Ni kan ju alltid kolla in bandbloggen lite ;)(Se under "länkar").
I övrigt. Försöker ha semester. Vilket kan innebära:
Vecklar ut, blir
fri från höljet
Som när en ros
slår ut i blom.
Alltid finns det väl någon som gillar romantiska bilder av i blom utlående rosor..
Lite för sliskigt för mig dock, men, tja, varför inte. Något ska man ju skriva. Bättre att jag säger det, än att ni kanske tänker: Sliskiga sate!
Ni kan ju alltid kolla in bandbloggen lite ;)(Se under "länkar").
I övrigt. Försöker ha semester. Vilket kan innebära:
Vecklar ut, blir
fri från höljet
Som när en ros
slår ut i blom.
Alltid finns det väl någon som gillar romantiska bilder av i blom utlående rosor..
Lite för sliskigt för mig dock, men, tja, varför inte. Något ska man ju skriva. Bättre att jag säger det, än att ni kanske tänker: Sliskiga sate!
Generationer
Bakom detta ansikte finns erfarenheter från 90 år samlade. Ett resultat av dessa erfarenheter är Emma, tre generationer senare.
Deras namn är Margit Liderfelt och Emma Liderfelt.
Margit är min mormor och Emma min brors dotter.
Och bakom dessa, finns i rakt nedstigande led, livets uppkomst.
Några miljarder år tidigare.
Deras namn är Margit Liderfelt och Emma Liderfelt.
Margit är min mormor och Emma min brors dotter.
Och bakom dessa, finns i rakt nedstigande led, livets uppkomst.
Några miljarder år tidigare.
Förtjäna sina ägodelar, del 2
Semestern invigd med några dagar på småländska höglandet.
Kommer hem, tåget försenat. Låser upp dörren och glömmer nästan hela min packning utanför dörren.
Börjar packa upp resväskan. Smutstvätt, men var är tvättkorgen????
Inte i lägenheten i alla fall.
Kan det möjligen vara så..... jo, mycket riktigt.
Jag går ned i tvättstugan. Någon vänlig skäl har lagt ned mina rena och torra kläder i tvättkorgen.
TACK!
Kommer hem, tåget försenat. Låser upp dörren och glömmer nästan hela min packning utanför dörren.
Börjar packa upp resväskan. Smutstvätt, men var är tvättkorgen????
Inte i lägenheten i alla fall.
Kan det möjligen vara så..... jo, mycket riktigt.
Jag går ned i tvättstugan. Någon vänlig skäl har lagt ned mina rena och torra kläder i tvättkorgen.
TACK!
Förtjäna sina ägodelar?
Man ska ju skratta åt sina dåliga sidor, så: hahahahahahah.
Nu har jag gjort det igen.
Det enskilda ägodel i mitt innehav som är mest värdefull, i kronor och ören räknat, är min elbas.
Men det är ett gränsfall om jag förtjänar att äga så dyrbara saker.
I morse öppnade jag ytterdörren och skulle gå till jobbet. Och där utanför låg den, mitt i trappuppgången.
För vilken gång i ordningen minns jag inte.
Jag kommer hem och sätter ned basen vid min dörr. I det ögonblicket som min mina fingrars grepp lösgör sig från basfortdralets handtag upphör den att existera för mitt medvetande. Jag tar fram nycklarna, låser upp och går in, tar väl av mig skorna och så bara fortsätter livet..
Det är tuffa tider
för en drömmare..
Det är väl nåt genetiskt.
hahahahahahahahahahahahah
Nu har jag gjort det igen.
Det enskilda ägodel i mitt innehav som är mest värdefull, i kronor och ören räknat, är min elbas.
Men det är ett gränsfall om jag förtjänar att äga så dyrbara saker.
I morse öppnade jag ytterdörren och skulle gå till jobbet. Och där utanför låg den, mitt i trappuppgången.
För vilken gång i ordningen minns jag inte.
Jag kommer hem och sätter ned basen vid min dörr. I det ögonblicket som min mina fingrars grepp lösgör sig från basfortdralets handtag upphör den att existera för mitt medvetande. Jag tar fram nycklarna, låser upp och går in, tar väl av mig skorna och så bara fortsätter livet..
Det är tuffa tider
för en drömmare..
Det är väl nåt genetiskt.
hahahahahahahahahahahahah
Sören Larsson "Berättande journalistik"
Då och då slår rullgardinen till fönsterkarmen, och en svalkande vind far genom lägenheten. Sören Larssons inspirerande bok om "Berättande journalistik" är nästan utläst. Den har skuggat mitt ansikte från den brännande solen stora delar av helgen.
Jag kan knappt vänta på att skriva en scen.
Jag kan knappt vänta på att skriva en scen.
SOMMARFEST 06
Så kom folket:
Men var är ljudet?
Alla fester behöver en hare!
Ingen nobelmiddag, men det var inte nån som klagade.
Scenen var öppen.
Det var innan eldningsförbudet. Väl..
Gästerna fick göra tårtan själva.
Vaktel? Är inte det en maträtt?
Hotdogs käkade de inte heller på nobelmiddagen.
På´t igen. Klockan är ju bara tre!
Lugnet la sig kring bygdegården i gryningen.
Men var är ljudet?
Alla fester behöver en hare!
Ingen nobelmiddag, men det var inte nån som klagade.
Scenen var öppen.
Det var innan eldningsförbudet. Väl..
Gästerna fick göra tårtan själva.
Vaktel? Är inte det en maträtt?
Hotdogs käkade de inte heller på nobelmiddagen.
På´t igen. Klockan är ju bara tre!
Lugnet la sig kring bygdegården i gryningen.
kommentar på förra inlägget.
Lyckades inte kommentera, verkar vara nåt fel, så jag gör ett nytt inlägg..
Visst. Vi måste ju inse att maten har sitt pris. Ekologiskt jordbruk (om det är "krav" du menar) handlar inte bara om näringsläckage.
Bönderna fixar käket. De har många krav från många håll och ska dessutom leva på det. Men vi måste våga ställa krav jordbruket att det ska finnas en intensiv strävan att minska alla de konsekvenseran som det rationella, och lanskapshistoriskt på mycket kort tid omvälvande förändringarna, får och har fått.
Det är inte bara bönderna som ska krävas mer av, utan alla steg i samhället, inte minst konsumenterna.
För att göra det krävs väl kanske att resursen "ren miljö" värderas. Att vi ska ha mat, så ska vi också betala för den resursen, som till exempel kan vara ett rent Östersjön. Det måste in i systemet på nåt sätt.
Det handlar inte om att hitta syndabockar, utan om en gemensam strävan mot ett sätt att utnyttja resurser så att de faktiskt går att utnyttja även i framtiden.
Visst. Vi måste ju inse att maten har sitt pris. Ekologiskt jordbruk (om det är "krav" du menar) handlar inte bara om näringsläckage.
Bönderna fixar käket. De har många krav från många håll och ska dessutom leva på det. Men vi måste våga ställa krav jordbruket att det ska finnas en intensiv strävan att minska alla de konsekvenseran som det rationella, och lanskapshistoriskt på mycket kort tid omvälvande förändringarna, får och har fått.
Det är inte bara bönderna som ska krävas mer av, utan alla steg i samhället, inte minst konsumenterna.
För att göra det krävs väl kanske att resursen "ren miljö" värderas. Att vi ska ha mat, så ska vi också betala för den resursen, som till exempel kan vara ett rent Östersjön. Det måste in i systemet på nåt sätt.
Det handlar inte om att hitta syndabockar, utan om en gemensam strävan mot ett sätt att utnyttja resurser så att de faktiskt går att utnyttja även i framtiden.
Skjut inte på bönderna. Men styr gärna jordbruket!
Är det det svenska jordbruket som ska axla bördan att "rädda" Östersjön, eller är det reningsverken på "andra sidan sjön"?
Denna helt obefogade frågeställning verkar vara utgångspunkten till Jenny Jewert´s ledare i tisdagens DN (verkar tyvärr inte vara publicerad på dn.se för tillfället).
Östersjön är ett skafferi och en resurs på många sätt. Vi har ett jordbruk som skitar ned detta skafferi. Det finns inga argument att sluta sträva efter att minska jordbrukets påverkan.
"Skjut inte på bönderna" skriver Jewert. Men vi måste skilja på sak och person. Det är inte bönderna, utan jordbruket som är problemet. Jordbruket är format av samhället som helhet, inte bara bönderna. Och jordbruket får konsekvenser.
Ett hållbart jordbruk handlar dessutom om så mycket mer än Östersjön. Det handlar om våra egna sjöar och vattendrag. De är, liksom Östersjön, skafferier, rekreationsresurser och dessutom dricksvattenmagasin. Det handlar också om att inte utarma och homogenisera landskapet på bekostnad av alla andra ekosystem och dess funkrioner. För att nämna något.
Jewert framhäver Sverige som föregångare när det gäller miljöanpassningar i jordbruket. Må vara. Hon nämner bla att skyddszoner längst vattendrag anlagts med en längd motsvarande en kvarts jordvarv.. Hon antyder att det är mycket.
Hur många varv runt jorden den totala längden jordbruksdiken i Sverige skulle sträcka sig vet jag inte. Men troligtvis skulle det bli ett rejält garnnystan.
Östersjöproblemet är komplext. Men det vi gör i samhället, exvis producerar mat, handlar inte bara om Östersjön. Det är mer komplext än så.
Naturligtvis ska vi, ur Östersjöperspektiv, lägga krut på reningsverk i öst. Men jag förstår faktiskt inte vad Jenny vill säga med sin artikel. Att vi ska sluta sträva efter att minska jordbrukets påverkan, som är en av de stora bidragande faktorerna till övergödning av svenska vatten?
Denna helt obefogade frågeställning verkar vara utgångspunkten till Jenny Jewert´s ledare i tisdagens DN (verkar tyvärr inte vara publicerad på dn.se för tillfället).
Östersjön är ett skafferi och en resurs på många sätt. Vi har ett jordbruk som skitar ned detta skafferi. Det finns inga argument att sluta sträva efter att minska jordbrukets påverkan.
"Skjut inte på bönderna" skriver Jewert. Men vi måste skilja på sak och person. Det är inte bönderna, utan jordbruket som är problemet. Jordbruket är format av samhället som helhet, inte bara bönderna. Och jordbruket får konsekvenser.
Ett hållbart jordbruk handlar dessutom om så mycket mer än Östersjön. Det handlar om våra egna sjöar och vattendrag. De är, liksom Östersjön, skafferier, rekreationsresurser och dessutom dricksvattenmagasin. Det handlar också om att inte utarma och homogenisera landskapet på bekostnad av alla andra ekosystem och dess funkrioner. För att nämna något.
Jewert framhäver Sverige som föregångare när det gäller miljöanpassningar i jordbruket. Må vara. Hon nämner bla att skyddszoner längst vattendrag anlagts med en längd motsvarande en kvarts jordvarv.. Hon antyder att det är mycket.
Hur många varv runt jorden den totala längden jordbruksdiken i Sverige skulle sträcka sig vet jag inte. Men troligtvis skulle det bli ett rejält garnnystan.
Östersjöproblemet är komplext. Men det vi gör i samhället, exvis producerar mat, handlar inte bara om Östersjön. Det är mer komplext än så.
Naturligtvis ska vi, ur Östersjöperspektiv, lägga krut på reningsverk i öst. Men jag förstår faktiskt inte vad Jenny vill säga med sin artikel. Att vi ska sluta sträva efter att minska jordbrukets påverkan, som är en av de stora bidragande faktorerna till övergödning av svenska vatten?
Sommarfest
Årets Sommarfest i Gårdby bygdegård, Öland, ägde rum igår. Vi, dryga 50 pers, festade till morgonen.
Barfotahäng, bål, öppen scen, eldshower, jordgubbar, kyssar och dans, poesi, rock´n roll och r´n b. Återföreningar, broar som byggdes, hångel som hånglades till två spelande vaktlar med utsikt över kornåkrar och alvar och morgondimmor. Solen stod högt och lärkan drog i allt vad den hade när sista man däckade.
Min mobiltelefon fick en omgång i 40 grader med full centrifugering nyss. En prövning.
Barfotahäng, bål, öppen scen, eldshower, jordgubbar, kyssar och dans, poesi, rock´n roll och r´n b. Återföreningar, broar som byggdes, hångel som hånglades till två spelande vaktlar med utsikt över kornåkrar och alvar och morgondimmor. Solen stod högt och lärkan drog i allt vad den hade när sista man däckade.
Min mobiltelefon fick en omgång i 40 grader med full centrifugering nyss. En prövning.