Lena Andersson "Var det bra så?"
Denna bok är ett koncentrat av eländen förknippade med förortsmiljön. Livsmiljön för fattiga, socialbidragstagare, invandrare och människor med olika typer av trasigheter. En motreaktion mot romantiserandet av den svenska underklassen, oavsett vilket ursprung individerna har.
Eländet beskrivs utifrån några ungdomars uppväxt. Eländet beskrivs, men jag söker förgäves en förklaring. Författaren är arg, men på vem? På de okunniga? På medelklassen? På guden hon inte tror på som gjort världen orättvis? På att livet inte baseras på rättvisa?
Boken är ett inlägg i samhällsdebatten, men vad vill den säga? Hur ska vår strävan från orättvisor som finns konkretiseras. Högre skatter. Lägre skatter. Mer invandring. Mindre invandring. Mer tvång. Mindre tvång. Jag vill veta vad Lena Andersson anser, eftersom hon har valt att den beskrivning hon har valt.
En mörk, arg, intensiv och snabbläst bok. Viktig. Men jag kan inte låta bli att tycka att den är mörkmålande och negativ. Beror det på att jag är uppväxt i ett tryggt villakvarter? Skulle vilja höra reflektioner från någon som kommer från liknande miljöer som bokens Stensby.
Eländet beskrivs utifrån några ungdomars uppväxt. Eländet beskrivs, men jag söker förgäves en förklaring. Författaren är arg, men på vem? På de okunniga? På medelklassen? På guden hon inte tror på som gjort världen orättvis? På att livet inte baseras på rättvisa?
Boken är ett inlägg i samhällsdebatten, men vad vill den säga? Hur ska vår strävan från orättvisor som finns konkretiseras. Högre skatter. Lägre skatter. Mer invandring. Mindre invandring. Mer tvång. Mindre tvång. Jag vill veta vad Lena Andersson anser, eftersom hon har valt att den beskrivning hon har valt.
En mörk, arg, intensiv och snabbläst bok. Viktig. Men jag kan inte låta bli att tycka att den är mörkmålande och negativ. Beror det på att jag är uppväxt i ett tryggt villakvarter? Skulle vilja höra reflektioner från någon som kommer från liknande miljöer som bokens Stensby.
Torbjörn Säfve "Ivan Aguéli - En roman om frihet"
”Man tränger allt längre in i bergspasset. Kiselstenarna rasar. Man måste passa sej för ideologiernas skrevor. Dom kan knipsa fast fotsulorna. Man måste vara sej själv. Annars kan man inte ta sej någonstans.”…….”Sen kommer man in i Skattkammaren.”…….”Sen ska man släpa ut dom finaste dyrgriparna och gå samma väg tillbaka. Stora och små stenar dansar efter bergssidorna. Sen, som avslutning, överräcker jag guldet till andra. Sirligt bugande, helst. Som om ingen ansträngning låg bakom gåvan. Det är att vara konstnär.
Så förklarar Ivan Aguéli en målares liv för en student i Uppsala.
Torbjörn Säfve skildrar anarkisten och konstnären bördig från Sala i Västmanland. I en livstid jagar han den sanna och rena konsten, syntesen, det dubbla seendet. En jakt efter sanningen och flykt undan profiten. Det är en bra, bildanden, livsbejakande och lättläst biografisk roman om frihet.
Mer om Aguéli här
Så förklarar Ivan Aguéli en målares liv för en student i Uppsala.
Torbjörn Säfve skildrar anarkisten och konstnären bördig från Sala i Västmanland. I en livstid jagar han den sanna och rena konsten, syntesen, det dubbla seendet. En jakt efter sanningen och flykt undan profiten. Det är en bra, bildanden, livsbejakande och lättläst biografisk roman om frihet.
Mer om Aguéli här
Svarta pengar kan vara vita?
Hörde på radio att kunderna ofta efterfrågar svart betalning när de anlitar hantverkare. Det verkar ha blivit en marknadskraft i sig. Det förekommer tydligen till och med att hantverkarna tar sina pengar som svarta, men betalar in momsen likförbaskat.
Men det vill de väl inte säga till kunden. Då skulle de kanske ringa till en annan, svart, hantverkare.
Hur ska vi få tjänsterna att bli vita? Eftersom dessa marknadskrafter finns, blir det ju rätt riskabelt att sänka skatterna. Folk kommer att köpa lika mycket svart, och staten får in ännu mindre. Om de gemensamma tjänsterna ska vara på samma nivå som idag, så måste skatten då höjas någon annanstans.
Mitt recept: Intensiv kampanj mot svartjobb + stärk brottstämpeln av svartjobb + något sänkta skatter (vilket ska ingå i nämnda kampanj).
Läs gärna mitt tidigare blogginlägg i ämnet.
Men det vill de väl inte säga till kunden. Då skulle de kanske ringa till en annan, svart, hantverkare.
Hur ska vi få tjänsterna att bli vita? Eftersom dessa marknadskrafter finns, blir det ju rätt riskabelt att sänka skatterna. Folk kommer att köpa lika mycket svart, och staten får in ännu mindre. Om de gemensamma tjänsterna ska vara på samma nivå som idag, så måste skatten då höjas någon annanstans.
Mitt recept: Intensiv kampanj mot svartjobb + stärk brottstämpeln av svartjobb + något sänkta skatter (vilket ska ingå i nämnda kampanj).
Läs gärna mitt tidigare blogginlägg i ämnet.
Daniel Sjölin "Personliga Pronomen"
En kreativ språklek med utgångspunkt från en känslomässigt mer eller mindre störd överklassfamilj. Persongalleri: Sonen (jag) till Agneta. Han hatar sin kropp, sin mamma, sin syster, ja i princip allt och alla. Agneta (hon), nyskild från torr ingenjör, labil och känslokall kvinna som tyckt hon var värd något mer. Sunesohn (vi), uppblåst kapitalist och rasist. Hans dotter Emma (du), en ung självupptagen vacker tonårsdotter vars riktiga mamma dör samma helg som boken utspelar sig.
Hans mycket rika och fantasifulla språk lockar fram äckelkänslor, både hos mig som läsare och hos de olika personerna i boken. Han tar fram karaktärernas (människors i stort??) mörka sidor och deras egen avsky mot sig själva och omvärlden. Boken genomsyras av självupptagenhet, girighet, sorg och trångsynthet. De hatas av sig själva och av andra, särskilt av de som bor nere i dalgången, de fattiga, invandrarna.
Boken känns som en spark mot överklassen och/eller egoism och girigheten som mänsklig egenskap. Hur som helst en uppvisning i språklig formmässig konst. Läste den två gånger på raken i ren fascination.
Hans mycket rika och fantasifulla språk lockar fram äckelkänslor, både hos mig som läsare och hos de olika personerna i boken. Han tar fram karaktärernas (människors i stort??) mörka sidor och deras egen avsky mot sig själva och omvärlden. Boken genomsyras av självupptagenhet, girighet, sorg och trångsynthet. De hatas av sig själva och av andra, särskilt av de som bor nere i dalgången, de fattiga, invandrarna.
Boken känns som en spark mot överklassen och/eller egoism och girigheten som mänsklig egenskap. Hur som helst en uppvisning i språklig formmässig konst. Läste den två gånger på raken i ren fascination.
Vem ska använda BRÅ-rapporten?
Vems ärende går BRÅ-rapporten egentligen? Befäster den rasistiska åsikter och stigmatiserar invandrare? Eller ger den fakta som bidrar till att tillbakavisa potentiella rasister och till att avproblematisera att resurser läggs på att hjälpa människor från andra länder?
Både och, troligtvis. Nu är den i alla fall här.
Flyktingpolitik är ett ofta diskuterat ämne, som kan avgöra val. Och förhoppningsvis kan rapporten bidra till att mota undan myter i den offentliga debatten.
Rapporten tar upp frågor som finns i debatten. Nu kan vi föra samma debatt, fast med mer fakta.
Både och, troligtvis. Nu är den i alla fall här.
Flyktingpolitik är ett ofta diskuterat ämne, som kan avgöra val. Och förhoppningsvis kan rapporten bidra till att mota undan myter i den offentliga debatten.
Rapporten tar upp frågor som finns i debatten. Nu kan vi föra samma debatt, fast med mer fakta.
Ang. Rojas debattartikel i DN
Det som kommer fram i Rojas artikel är mycket intressant och politiskt känsligt. Men allvarligt, resultatet - att vissa invandrargrupper är kraftigt överrepresenterade när det gäller vissa brott och att det har med kulturen i deras hemland att göra - överraskar väl knappast?
Hur som helst är det bra att det kommer fram i ljuset. Vi måste våga ta insikten om att invandringen har ett pris, även om det ger vissa syre för sina inskränkta åsikter. Invandringen gör anspråk på resurser och den får konsekvenser, hur vi än bär oss åt. Insikterna är mycket viktiga när vi ska lägga resurser på hur vi ska möta problemen när de dyker upp. För invandring – det ska vi ha och värna om.
Vi ska välkomna dem och inkorporera dem i begreppet "vi".
Inte konstatera att DE måste följa VÅRA regler, utan att VI följer VÅRA regler, enligt VÅRT rättssystem.
Det innebär att VI alla får tillåtelse att sätta avtryck i VÅRT samhälle.
Hur som helst är det bra att det kommer fram i ljuset. Vi måste våga ta insikten om att invandringen har ett pris, även om det ger vissa syre för sina inskränkta åsikter. Invandringen gör anspråk på resurser och den får konsekvenser, hur vi än bär oss åt. Insikterna är mycket viktiga när vi ska lägga resurser på hur vi ska möta problemen när de dyker upp. För invandring – det ska vi ha och värna om.
Vi ska välkomna dem och inkorporera dem i begreppet "vi".
Inte konstatera att DE måste följa VÅRA regler, utan att VI följer VÅRA regler, enligt VÅRT rättssystem.
Det innebär att VI alla får tillåtelse att sätta avtryck i VÅRT samhälle.