Marianne Fredriksson "Den som vandrar om natten..."
”Den som vandrar om dagen snavar inte, eftersom han ser denna världens ljus. Men den som vandrar om natten, han snavar, eftersom ljuset inte finns i honom.” Detta är en utsnitt ur Johannesevangeliets 11:e kapitel.
Boken ”Den som vandrar om natten” handlar om Markus. När hans fostermoder dog slutade Markus att se. Kaldéern Anjalis, tog sig an pojken, och fick hans ögon att börja se igen. Detta skedde genom att ge pojken inre bilder och trygghet. Men Markus saknade livsvilja och bar på mycket hat och självförakt. Han blev lämnad av Anjalis, som begav sig ut på det uppdrag som var hans öde, att följa Jesus.
Detta är en mycket komplex roman. Historien är invävd i romarnas, grekernas och judarnas historier och myter kring tiden för Jesu födelse. De bibliska referenserna är många. Romanfigurer som förekommer är Johannes, Pontius Pilatus, Balzar (Anjalis far och en av de tre vise männen), Martha, Lazaros, Herodes m.fl. Boken är en berättelse om inre skeenden, kärlek och rädsla. Bibliska myter och historiska skeenden varvas med fiktion.
Berättelsen i sig är berörande. Språket är ganska rakt och enkelt, fokuserad på dialog och berättande och gestalternas tankar och känslor. Miljöbeskrivningarna är mycket sparsamma, vilket gör att det ibland är svårt att känna sig närvarande i skeendet.
Det är en mycket bra berättelse i sig, men kan troligtvis höjas ytterligare genom en kunskap om historien och myterna från den här tiden. Dessa har jag inte.
Än.
Boken ”Den som vandrar om natten” handlar om Markus. När hans fostermoder dog slutade Markus att se. Kaldéern Anjalis, tog sig an pojken, och fick hans ögon att börja se igen. Detta skedde genom att ge pojken inre bilder och trygghet. Men Markus saknade livsvilja och bar på mycket hat och självförakt. Han blev lämnad av Anjalis, som begav sig ut på det uppdrag som var hans öde, att följa Jesus.
Detta är en mycket komplex roman. Historien är invävd i romarnas, grekernas och judarnas historier och myter kring tiden för Jesu födelse. De bibliska referenserna är många. Romanfigurer som förekommer är Johannes, Pontius Pilatus, Balzar (Anjalis far och en av de tre vise männen), Martha, Lazaros, Herodes m.fl. Boken är en berättelse om inre skeenden, kärlek och rädsla. Bibliska myter och historiska skeenden varvas med fiktion.
Berättelsen i sig är berörande. Språket är ganska rakt och enkelt, fokuserad på dialog och berättande och gestalternas tankar och känslor. Miljöbeskrivningarna är mycket sparsamma, vilket gör att det ibland är svårt att känna sig närvarande i skeendet.
Det är en mycket bra berättelse i sig, men kan troligtvis höjas ytterligare genom en kunskap om historien och myterna från den här tiden. Dessa har jag inte.
Än.
Kommentarer:
Trackback