Karikatyrtankar

Såhär tycker jag om karikatyrhistorien.

Tryck- och yttrandefriheten ska vi värna som en av vårt samhälles juveler. Men vi ska inte missbruka den. Bara för att vi har rätt att med denna princip i ryggen kränka andra människor (muslimer, homosexuella och samer eller vad det nu må vara) betyder det inte att det är bra att göra det.

Att publicera karikatyrerna var olämpligt. Att sedan göra det på nytt var direkt korkat. Den kristna västvärlden kan inte avgöra åt den muslimska världen hur de ska reagera över olika saker. Vi kan välja hur vi handlar med tanke hur de kan tänkas reagera. Så är det med alla relationer.

Jag tänker mig det hela som ett jordgetingbo. Vi vet att om vi stampar i marken vid ett sådant bo så kommer getingarna att blir förbaskade, och flera av de kommer säkert att försöka sticka oss. Därför kan vi välja att inte göra det. Nu har vi valt att stå och hoppa intill boet. För att manifestera våran rätt till det.

Det är lagligt. Men korkat.

Jag hörde Tomas Idergard raljera i soffan i morse. Han använder språkbruket ”.. vi i den civiliserade världen…” Det är respektlöst, trångsynt och konfliktsökande att raljera på det sättet och det ger ingen vinning för någon i en situation som denna. Här måste kommunikationsinsatser till, mellan väst och den muslimska världen. Ömsesidig förståelse mellan två olika typer av samhällen.

Kommentarer:

Skriv en ny kommentar:

Namn
Kom ihåg mig?

E-post:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits