Skjut inte på bönderna. Men styr gärna jordbruket!
Denna helt obefogade frågeställning verkar vara utgångspunkten till Jenny Jewert´s ledare i tisdagens DN (verkar tyvärr inte vara publicerad på dn.se för tillfället).
Östersjön är ett skafferi och en resurs på många sätt. Vi har ett jordbruk som skitar ned detta skafferi. Det finns inga argument att sluta sträva efter att minska jordbrukets påverkan.
"Skjut inte på bönderna" skriver Jewert. Men vi måste skilja på sak och person. Det är inte bönderna, utan jordbruket som är problemet. Jordbruket är format av samhället som helhet, inte bara bönderna. Och jordbruket får konsekvenser.
Ett hållbart jordbruk handlar dessutom om så mycket mer än Östersjön. Det handlar om våra egna sjöar och vattendrag. De är, liksom Östersjön, skafferier, rekreationsresurser och dessutom dricksvattenmagasin. Det handlar också om att inte utarma och homogenisera landskapet på bekostnad av alla andra ekosystem och dess funkrioner. För att nämna något.
Jewert framhäver Sverige som föregångare när det gäller miljöanpassningar i jordbruket. Må vara. Hon nämner bla att skyddszoner längst vattendrag anlagts med en längd motsvarande en kvarts jordvarv.. Hon antyder att det är mycket.
Hur många varv runt jorden den totala längden jordbruksdiken i Sverige skulle sträcka sig vet jag inte. Men troligtvis skulle det bli ett rejält garnnystan.
Östersjöproblemet är komplext. Men det vi gör i samhället, exvis producerar mat, handlar inte bara om Östersjön. Det är mer komplext än så.
Naturligtvis ska vi, ur Östersjöperspektiv, lägga krut på reningsverk i öst. Men jag förstår faktiskt inte vad Jenny vill säga med sin artikel. Att vi ska sluta sträva efter att minska jordbrukets påverkan, som är en av de stora bidragande faktorerna till övergödning av svenska vatten?
Vad jag vill säga med min artikel i DN- och det är en pedagogisk utmaning, vill jag lova, eftersom svenskt jordbruk automatiskt är en bov i mångas ögon.
1) Så fort du sätter plogen i en mark, så börjar den läcka näringsämnen, oavsett brukningsmetod. Även kretsloppsjordbruk läcker mkt mer än vanlig skogsmark. Matproduktion har en miljökostnad.
2) Ekologiskt vilket är bra på många sätt, läcker mer näringsämnen per producerad enhet än odlingar som använder konstgödsel. Men även konventionellt odlade gårdar tar hand om sitt stallgödsel. Om vi ställer om all produktion till kretsloppsjordbruk (som också läcker näringsämnen) krävs en avsevärt större areal för att försörja samma befolkning (enligt senaste studien minskar matproduktionen med 50 %). Det innebär att man måste återuppta nedlagd åkermark + ev ännu mer. Det vill säga mer mark som läcker och vi är tillbaka på ruta ett vad gäller näringsläckaget.
Det finns ingen quick fix för svenskt jordbruk. Det är vad jag vill säga.