Mina dumsnåla föräldrar

Man säger "jag ska aldrig bli som mina föräldrar". Sen säger man förfärat "jag håller på att bli som mina föräldrar" och plötsligt så inser man. Det man trodde var ens egna val, var bara rena efterhärmningar. 

Det finns ju goda och dåliga saker med detta.  För min egen del har jag alltid hårdnackat ifrågasatt mina föräldrars ibland löjeväckande dumsnålhet. Detta småländskt gnetiga sparande på allting. Aldrig bara unna sig något utan att tänka på vad saker kostar. Jag har aldrig någonsin hört att deras torkskåp varit igång. Tvätt- och diskmaskinen är aldrig annat än proppfull innan den körs och aldrig en tänd lampa i onödan. Och alla bassningar man fått om man på något sätt uppvisat en tendens till slösaktighet med tid och resurser. 

Men plötsligt börjar vi inse att vi inte kan använda resurserna som vi gjort hittills. Deras gammelbondska sätt att se på sina tillgångar har blivit en modern och användbar - kanske till och med nödvändig - lärdom!!

Har vi ingen anledning att vara sparsamma med en resurs så är det frågan om den inte är för billig. Eller så har vi för mycket pengar.

Numera lyser aldrig en enda stand-by lampa hos mig i onödan. Jag hänger tvätten ute om jag kan, och har jag en halv potatis kvar efter middagen så lägger jag den i en liten burk och sparar den till dan efter.

Så tack m och p för er dumma snålhet.

Kommentarer:

Skriv en ny kommentar:

Namn
Kom ihåg mig?

E-post:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits