davlid

Isen slängde ut urbergsstenarna på kalkstenen och strödde över malen kalksten. Och sen började det växa och havet backade. Djuren betade den vidsträckta slätten. Två män kom och de möttes i avskedet av en vinter. De möttes i att naturen är föränderlig och i att så mycket bläsand, gravand och kricka inte direkt hör februari till. I Kallas framgångar, frågor om familjen och det där med döden. Östersjön låg och vilade på stranden, lyssnade med ena örat. Vita skarvar av is torkade sina vingar. Det var alldeles lagom kallt.