Ja, absolut, jag bara sitter och tittar lite, sa hon. Stranden gjorde sig bra i hennes bakgrund där hon satt och letade motiv, ljus och vinklar. Den verkade njuta av att visa upp sig, av att ha henne där. Och hon verkade njuta av att vara där. Som att dom hade en tyst överenskommelse. Något privat jag kom och klampade in i.
Jag fortsatte. Genom kyrkogården och in i Slottsparken. Det nya överklagade konstmuseet står där, snart färdigt antar jag. Det är snyggt. Det ger karaktär och slottsparken blir mer levande, åtminstone vintertid, då allt i övrigt mest är dött. Folket, åtminstone en fraktion, fick säga sitt. Och det bidde ingen skillnad, den här gången.
I övrigt, söndag. Helgens låt har varit Ramsby-Hederos, du min vän. Lyssna här.
0