Lada i Hallstahammar
"TACK!!"
"OCH VARSÅGODA!"
Är något Nina Ramsby gjort till sin grej att säga mellan låtarna hon spelar.
Och det gjorde hon där vi, kanske 200 pers i en lada i Hallstammar, satt och lyssnade på henne. Det var hon med en gitarr. Inget annat.
Lika vackert allvarlig och melankolisk som hennes musik är, lika spralligt och lättsammt är hennes improviserade mellansnack. I alla fall ger det intrycket av att vara så. Och det är så befriande mitt all duktighet man omgärdas av. Hon står där och skapar magi och pratar sedan om hur hon tampas med sin låga självkänsla, för att sedan spontanbabbla iväg med hjälp av sina, som hon uttrycker det själv, associationsrubbningar.
Och vi gillar henne.
Och jag tror hon gillar oss.
I pausen köper jag en skiva och berättar att jag gillar jazzen, som fan, särskilt låten "du min vän".
Efter pausen inleder hon med just den.
Och det är magi.
Och när hon blir uppklappad för andra gången och avslutar med "innan klockan slagit tolv" från visorna - Magi.
När jag passerar människorna som står runt henne efter konserten får jag ögonkontakt och formuler läpparna till ett tyst tack. "Hoppas du gillar den" ropar hon, och jag vänder mig om och gör tummen upp.
"OCH VARSÅGODA!"
Är något Nina Ramsby gjort till sin grej att säga mellan låtarna hon spelar.
Och det gjorde hon där vi, kanske 200 pers i en lada i Hallstammar, satt och lyssnade på henne. Det var hon med en gitarr. Inget annat.
Lika vackert allvarlig och melankolisk som hennes musik är, lika spralligt och lättsammt är hennes improviserade mellansnack. I alla fall ger det intrycket av att vara så. Och det är så befriande mitt all duktighet man omgärdas av. Hon står där och skapar magi och pratar sedan om hur hon tampas med sin låga självkänsla, för att sedan spontanbabbla iväg med hjälp av sina, som hon uttrycker det själv, associationsrubbningar.
Och vi gillar henne.
Och jag tror hon gillar oss.
I pausen köper jag en skiva och berättar att jag gillar jazzen, som fan, särskilt låten "du min vän".
Efter pausen inleder hon med just den.
Och det är magi.
Och när hon blir uppklappad för andra gången och avslutar med "innan klockan slagit tolv" från visorna - Magi.
När jag passerar människorna som står runt henne efter konserten får jag ögonkontakt och formuler läpparna till ett tyst tack. "Hoppas du gillar den" ropar hon, och jag vänder mig om och gör tummen upp.
Kommentarer:
Trackback