Naturmorgon
Mormors förhållande till radioprogrammet Naturmorgon var nästan osunt. Hon missade inte ett avsnitt.
Sedan hennes gula fläck lagt ned hade hon svårt att se. Hon hade oranga självhäftande kuddar på radion vid sin säng, fastklistrade på de viktiga knapparna. On/off, volymen, P1 och P4. Varje lördagmorgon 6,03 sträckte hon ut sin arm och trevade, tills hon hittade P1.
Uppmärksamt och nyfiket följde hon reportrarna till olika platser, till skildringar av djur, växter, landskap och miljöproblem. Och alltid när jag pratade med henne fick jag ett referat av senaste avsnittet. Det var Falsterbo, Abisko, Halle och Hunneberg, bävrar, älgar, svampar och you name it. Själv hade jag aldrig hört ett avsnitt, annat än något av misstag på någon repris, eller om någon jag känner var med. Och då via www.sr.se.
Kanske var det efter alla år av naturmorgonskildringar ingen slump att jag plötsligt fick möjlighet att vara med i programmet. Det var den 30 maj, ett drygt halvår efter att hon dog.
Jag tillåter mig tro att hon hade varit lite lite stolt.
Sedan hennes gula fläck lagt ned hade hon svårt att se. Hon hade oranga självhäftande kuddar på radion vid sin säng, fastklistrade på de viktiga knapparna. On/off, volymen, P1 och P4. Varje lördagmorgon 6,03 sträckte hon ut sin arm och trevade, tills hon hittade P1.
Uppmärksamt och nyfiket följde hon reportrarna till olika platser, till skildringar av djur, växter, landskap och miljöproblem. Och alltid när jag pratade med henne fick jag ett referat av senaste avsnittet. Det var Falsterbo, Abisko, Halle och Hunneberg, bävrar, älgar, svampar och you name it. Själv hade jag aldrig hört ett avsnitt, annat än något av misstag på någon repris, eller om någon jag känner var med. Och då via www.sr.se.
Kanske var det efter alla år av naturmorgonskildringar ingen slump att jag plötsligt fick möjlighet att vara med i programmet. Det var den 30 maj, ett drygt halvår efter att hon dog.
Jag tillåter mig tro att hon hade varit lite lite stolt.
Kommentarer:
Trackback